onsdag 6 september 2017

Kompostera mera

Kompostbehållaren Biokub på plats i trädgården - nu kör vi!


Kompostpremiär!


September är här och det dags att börja kompostera. Efter research och goda tips från vännen Carina (som komposterat sedan 2002) har bloggen nu startat upp kompostering av trädgårds- och hushållsavfall. 
Fläderträdets stammar står stiligt sågade, jorden är rensad och nu ska komposten byggas på plats. 
I ett hörn av trädgården sågar vi ner ett stort fläderbuskage som dessvärre inte klarade av sommarens torka. Här intill stubbarna har vi den perfekta platsen för vår kompostbehållare. 

Sedan vi fått godkänt av kommunens miljö- och stadsbyggnadsnämnd är det bara att köra igång!

Smart & byggbart

Kompostbehållaren är en Biokub avsedd för varmkompostering och består av byggelement i återvunnen freonfri polystyren. Hålrummen i byggelementen är isolerade, vilket gör att komposteringen kan rulla på även under vintern. 

Vi valde modellen i storlek 325 liter, vill vi öka på volymen är det enkelt att köpa till extra byggelement. 

Såhär byggde vi vår Biokub...
  
Jorden är förberedd, behållarens botten och bas är byggd. Med vattpass kollar vi om behållaren står rakt. 
Botten på Biokub består av gallerlåda som placeras direkt på jorden. Därefter är det bara att bygga upp behållaren. 
Biokuben färdigbyggd med låsbräda överst. För att fylla ner trädgårds- och hushållsavfall är det enkelt att lossa brädan och lyfta på toppelementen.  
Mums! Här är en första laddning till kompostens maskar och microorganismer att ta tag i. 

Lite snyggt singlar en dahlia ner som prima premiärdonna i komposten.

I köket samlar vi det som ska komposteras i vasken, skyfflar över med skopa i plasthink (om det är mycket) och tömmer efterhand. 

Plasthinken med lock förvaras under diskbänken. Mest enklast lägger vi slask i en stor plastsil och slänger direkt. 

Trädgårdsavfall matar vi ner pö om pö, klipp och rens samlas i en zinkhink.

Äggskal, kärnor och kaffesump (om du inte lägger sumpen i rabatterna som bot mot kringstrykande katter) funkar fint i komposten. 
Det nedsågade fläderträdet fick bli krukhållare. 
I stället för att göra som grannen...

...gör vi såhär! Tack Carina för goda råd och inspiration, nu är vi igång med produktionen av fin kompostjord till kommande trädgårdsprojekt. 

Komposttips

Allt ätbart går att slänga i komposten  - inkl bröd, äggskal, räkskal, fiskrens, kött/matrester, grönsaks- och fruktrester. 
Och allt från trädgården.
Undvik eklöv - fulla av tanniner och gillas inte av kompostens invånare.
Avfall som luktar - lägg under trädgårdsavfallet. Lyft och rör om med en grep. 
Räkskal är mums och försvinner på några dagar. Nötskal och kärnor funkar också fint att kompostera.
En del, som exempelvis avocadoskal är lite svåra att bryta ner, liksom vissa grenar och kvistar, men de behövs för strukturen.
Skulle komposten bli för blöt/tung - blanda ner sågspån. 
Blir det minusgrader en längre tid stannar maskarna nere i värmen och komposteringen avstannar. Beroende på hur mycket som komposteras kan komposten bli full. 
Töm komposten genom att lossa byggelementen. Lyft bort det översta okomposterade lagret på en presenning, lägg kompostjorden i en skottkärra och fördela i rabatter och trädgård.  


PS!
Grannarnas katter är ett stort bekymmer, de förstör och förorenar i rabatter och dödar fågelungar. 
I år testade vi att nita fast grönt nät i vågor på stammen till  träd med fågelholkar. Det funkade, vi fick iväg tre familjer blåmes, talgoxe och svart-vit flugsnappare! 
Nätet syns inte på håll och nitarna gör ingen skada på barken. 

Nätat mot katter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar